Ibland blir man bara alldeles varm av lycka. Efter att ha jobbat lite för mycket i förra veckan och senaste helgen och dessutom lyckats bryta mot chefens order om att endast jobba åtta timmar per dag denna veckan så åkte jag idag hem från jobbet halvt död.

Jag tvingade mig själv att åka förbi VI-butiken och handla något att stoppa i käften och försöka svälja - vilket jag ska göra efter jag skrivit det här inlägget - och sedan rullade jag vidare hemåt. Naturligtvis så blåste det motvind i backen, hur sjutton kan det alltid vara motvind där - oavsett vilket håll jag åker åt?

Efter att ha öppnat dörren till den kolsvarta lägenheten så upptäckte jag att jag fått post. “Hurra, ytterligare skräp från Sparbanken”, tänkte jag (Ja jag vet att de heter swedbank). När jag lyfte kuvertet så fanns det däremot något mycket roligare under. Ett paket! Till mig!!! Innan jag ens lyft det från marken så hade jag gissat mig till vem det var ifrån.

Paketet var inslaget med tjockt grå-brunt papper och var tejpat med spetsmönstrad tejp och det var en stor, rosa blomma klistrad i ena hörnet. Jag anar mig till att det finns omtanke och sannolikt lite paketinslagningsfrustration bakom det.

Efter att ha lyft upp paketet så kände jag att allt hopp inte var ute för mig än. Jag kan fortfarande bli genuint glad inombords. Det kändes ofantligt skönt!

Jahapp, eftersom jag engagerat mig och lagt till en liten såndär bild-visare i bloggen så måste jag ju lägga till en bild också känner jag. Problemet är väl bara att jag inte riktigt har någon bild jag vill lägga upp. Så, i brist på något bättre så får det helt enkelt bli en bild från semestern i Skottland. Oerhört skotsk bild!

Den röda mannen ovan förtrollade brorsdottern under säkert 10 minuter innan vi traskade vidare gatan ner och stötte på sjörövare och annat - det var festivalmånad i Edinburgh när vi var där.

Idag upptäckte jag att jag är granne med min granne. Inte alls konstigt kan väl tyckas, men lite lustigt är det faktiskt om man kan hela historien.

För en herrans massa år sedan var jag granne med en hårdrockare på campus i Västerås. Han började samma program som mig där, men året efter mig har jag för mig. Jag minns inte om han eller jag flyttade från campus först - sannolikt var det väl han - och när han var färdig med skolan så drog han vidare någonstans.

Idag när jag åkte hem från jobbet så står det “nån såndär” piercad kille å kikar mot mig under kepsen. Till slut säger han “Henrik?”. Aha! Jag kände igen rösten och det långa håret - dock numera svart och inte brunt - det var han. Det var väl fem år sedan vi träffades sist, så vi utbytte väl de vanliga artigheterna. Sen frågar jag var han bor nuförtiden. Telefonplan bodde han på, minsann - samma område som mig. Coolt. Han har tydligen bott häromkring i de här fem åren.

När vi kommer upp till torget så frågar jag vart han bor. “Lite bakom här.” Det visade sig att “Lite bakom här” var precis mitt emot min trappuppgång. Vad är sannolikheten för det egentligen?!? Så, nu känner jag till en till person här i stan. Sakta men säkert går det ju åt rätt håll i alla fall.

Alltså, vad är det med mig och upptäcka skador i efterhand? Igår, eller om det var i lördags, så upptäckte jag ett rätt stort sår på vänster armbåge. Men det var så fint med skorpa och allt. Tyvärr sprack det upp på jobbet idag och helt plötsligt så var det en rätt stor mängd blod på lunchbordet. - Så av detta har jag lärt mig att det är fult att ha armbågarna på bordet.

Oj, så har det hänt. Jag har äntligen lyckats få fingrarna ur och skaffat mig en ny bloggmotor. Det var i princip så drygt som jag hade föreställt mig. Jag fuskade dock och exporterade mina gamla inlägg från b2evolution och kommentarer som movable type och importerade dem i wordpress. Det blev några timmars huvudbry innan jag fattade att min mellanlagringsplats konverterade teckenkodningen från UTF-8 till ANSI så fort jag stängde filen - så, jag fick lov att ha den öppen medan jag gjorde importen. Den “featuren” var inte alls dryg att hitta… Jag lovar!

Den gamla bloggen hade mer eller mindre samma utseende från januari 2006 fram tills dess att jag nu dödade den. Jag gillar inte det här utseendet mer än det gamla, men det här var det minst dåliga tema som jag hittade. Kanske försöker jag att återskapa crystalglass till wordpress i framtiden, men sannolikt så orkar jag inte bry mig utan kör med denna.

Det finns nog rätt mycket trasigt bland gamla inlägg. Jag vet till exempel inte hur länkarna i gamla inlägg mår, jag hade ju ett php-script som loggade klick hit och dit, så det kan vara lite trasiga länkar nu när scriptet inte ligger där det ska. Jag har inte bestämt mig om jag ska återgå till att använda det eller inte.

Alla bilder i gamla inlägg är “förlorade”. De åkte helt enkelt inte med i min export. Jag har verkligen ingen lust att sitta och jaga dem runt i bloggen och exportera och importera. Så, de gamla inläggen får vara gamla och trasiga helt enkelt.

Tro dock inte att den nya motorn kommer att göra att jag skriver oftare. Mitt sporadiska skrivande beror nog mer på mig än bloggmotorn.

Jag hoppas att ni alla kommer att vänja er med det nya utseendet. Jag är förresten inte helt hemma på om mina feeds funkar så är det något som inte stämmer med dem så hojta till!

EDIT:
Ehm… jag fick lov att flytta länkscripten redan inom 5 minuter. Alla länkar i mina inlägg använde sig ju av dem.

Så har det hänt då. Efter 3 års velande så har jag beställt en ny stationär dator. Jag valde en såndär märkesdator. Fy mig, jag är ju någon form av sysadmin - jag borde bygga min dator själv, men jag orkar inte.

Jag tänkte först köpa en dell, för de påstår på sin sida att man kan nedgradera från windows vista, till windows XP. När jag kom fram till försäljaren - som var mycket trevlig - så visade det sig att man inte alls kunde göra det på annat är urtråkiga företagsdatorer. Jag hade tänkt köpa en ball XPS - eller, den billigaste modellen av dem, men ändå.

Nu blev det dock inte så, för om jag drog bort 100 kronor från dells pris och köpte en hp istället så fick jag en blu-ray spelare (vafan jag nu ska med den till, men det låter ju ballt) och 1gig ram ytterligare. Så, valet var inte vidare svårt.

För att vara ett inlägg som håller hp högre än det där andra märket så nämner jag det andra väldigt ofta, det kan ju alls inte vara bra för sökmotorindexering. Så, Hewlett-Packard är bättre än det där andra företaget. I alla fall just nu.

Nu går funderationerna på att köpa en 24″ Samsungs-kärm. Den var billig, ungefär lika hög som min 19″ som jag har nu och jag behöver en skärm till! Jag blir vansinnig på att bara ha en skärm!

Över och ut - skivkonvolut!

Så var det höst på riktigt då. Temperaturen har fallit och de ljusa kvällarna är ett minne blott. Det är helt fantastiskt skönt. Lite synd är det dock att jag inte har tid att njuta av det. Just nu blir jag bara irriterad för allt som hindrar min effektivitet.

Jag blir irriterad på de blöta buskarna som hänger in på trottoaren och sprider vatten över mina drivringar så att jag inte får det grepp jag behöver. Jag blir irriterad på löven som ligger i högar på marken och gör att jag måste åka försiktigt igenom dem så att jag inte står på näsan - eller får hundbajs fulla däcken. Jag blir irriterad på de där små gunkorna som ser ut som små nötter som ramlat ner från träden och ligger där på marken med sina till synes vassa piggar och väntar på att få göra punktering på mina däck.

Jag vill kunna stanna upp och slappna av. Känna hur regnet vräker ner i ansiktet när jag vänder det upp mot himlen. Känna den svala höststormen i ansiktet när jag planlöst rullar omkring. Bli kall ända in i märgen och kura ihop mig under en filt i soffan med en kopp rykande varmt te i händerna.

Men, det kommer väl en höst nästa år också antar jag.