Jag tycks ha börjat samla utkast på hög här i wordpress. Det blir tre, fyra rader med text och sedan så fastnar jag. Jag kommer inte vidare än hur jag bryter och bänder. Jag började vid något tillfälle att spara utkast i hopp om att jag skulle återkomma till dem och skriva färdigt. Jo, tjena.

Nu har jag dessutom renast i min utkast-hög. Jag är så duktig. Lite vinter-städning är aldrig fel. Kvar finns nu en skojig kontaktannons som jag inte vet om jag kommer att publicera någon gång – den används eventuellt av den jag skrev den till. Det finns en dålig början till en alldeles för komplicerad historia om varför petras grannar har persiennerna fördragna – en utmaning jag fick av Mia* för länge, länge sedan – vi får se om jag börjar om på den vad det lider… med lite lägre ambitionsnivå! Sist av allt finns en statusuppdatering  – från början av januari. Jag har inte orkat läsa igenom det inlägget igen, så det kanske raderas även det när jag väl orkar läsa skiten.

Så, jag kan lätt konstatera att det här med utkast – det är inte riktigt något för mig. Det blir helt enkelt för lätt att låta bli. Dessutom så bjuder det ju in till att hafsa runt och göra sjutton saker samtidigt, vilket alls inte är positivt för mig nu. Jag tror att jag behöver att komma tillbaka till den tid då jag kunde fokusera på en sak utan att bli stressad över att jag ”bara” gör den.

Därför tror jag att jag eventuellt, kanske, möjligtvis har bestämt mig för att sannolikt börja skriva oerhört mycket mer menlösa saker här – bara för att komma igång och ha fokus på skrivandet. Se bara på det här inlägget, jag har nu fokuserat på det i över fem minuter, och skrivit på det utan att kasta mig över något annat när jag tänker på hur jag ska fortsätta. Det går ju faktiskt det här om jag ger mig fan på det.

Jag har faktiskt skrivit en ofantligt massa e-brev den senaste tiden – det är i och för sig slut med det nu, men det var vissa av de breven som jag lade ner rätt mycket tid på. Visst, det var bara svammel rakt igenom, men det betydde ändå att jag stannade upp och fokuserade på en sak under en längre period än 2 sekunder. Det är rätt behagligt, när man väl kommer över tröskeln till att göra det.

Så, har du otur har du en mängd dravel att se fram emot på den här bloggen framöver. Med lite tur så kanske jag hittar tillbaka till att skriva med vettigt språk också, det vore verkligen inte helt fel – att börja sammanlänka stycken mer än 3 ord djupt i en mening. Vi får se hur det blir med den saken helt enkelt.

Jag kom just ihåg att jag för längesedan efterlyste teman att skriva om. Det måste ju finnas massor av sånt i blogg-världen – det finns ju fototriss så det borde ju finnas massor med andra saker också. Tycker jag.