Ibland blir jag så omåttligt arg. Inte helt utan anledning, men helt oproportionerligt arg. Det skulle kanske egentligen räcka att fnysa lite, men istället kokar jag inombords. Idag blev det ytterligare en sån incident.

Jag satt å kikade på strömmande video och helt plötsligt så dör min uppkoppling. ”Jaha, dumma router”, tänkter jag och startar om den. Inget funkar. Jag kollar om jag får nytt IP till routern – jajjamensan. Jahapp. Så kollar jag vad jag får för IP – ett internt! Nån klantskalle sitter och kör DHCP-server utåt på vårt nät. ARGH!

Genast kastar jag mig över IP:t, till en början kommer jag inte in i något webbgränssnitt så istället försöker jag flooda ner routern. Ingen lycka, min router dör innan – så klart, den suger ju. Men så plötsligt kommer jag in, det är en olåst WIPPIE-router. Jag snor åt mig inställningar så jag kommer ut på nätet – av någon anledning fick jag en knepig DNS från DHCP:n – och laddar genast ner en gammal firmware till routern. Tyvärr hann de, på den timma det tog mig, inse sitt misstag och koppla om sladdarna så att jag fick tillbaka min egen uppkoppling och inte längre kom åt deras router…

Kanske börjar bli dags att gå på anger management eller något. :D