Var förbi ICA Maxi med Mimmi igår också… Råkade visst köpa på mig fem filmer. “Oops”. Nu ska jag ju bara hitta lugn och ro så jag kan se dem på TV:n också. Jag har inte lyckats med det sen… Jag kommer inte ens ihåg när…

Ibland blir jag så omåttligt arg. Inte helt utan anledning, men helt oproportionerligt arg. Det skulle kanske egentligen räcka att fnysa lite, men istället kokar jag inombords. Idag blev det ytterligare en sån incident.

Jag satt å kikade på strömmande video och helt plötsligt så dör min uppkoppling. “Jaha, dumma router”, tänkter jag och startar om den. Inget funkar. Jag kollar om jag får nytt IP till routern - jajjamensan. Jahapp. Så kollar jag vad jag får för IP - ett internt! Nån klantskalle sitter och kör DHCP-server utåt på vårt nät. ARGH!

Genast kastar jag mig över IP:t, till en början kommer jag inte in i något webbgränssnitt så istället försöker jag flooda ner routern. Ingen lycka, min router dör innan - så klart, den suger ju. Men så plötsligt kommer jag in, det är en olåst WIPPIE-router. Jag snor åt mig inställningar så jag kommer ut på nätet - av någon anledning fick jag en knepig DNS från DHCP:n - och laddar genast ner en gammal firmware till routern. Tyvärr hann de, på den timma det tog mig, inse sitt misstag och koppla om sladdarna så att jag fick tillbaka min egen uppkoppling och inte längre kom åt deras router…

Kanske börjar bli dags att gå på anger management eller något.

Hmm… Jag har börjar fundera på om jag ska lära mig att åka i trappor. Nedför kan jag åka hyfsat bra, men uppför har jag inte en suck. Eller, jag har inte prövat på 10 år ens.

Jag tror att jag har en ungefärlig aning om hur jag ska gå till väga rent teoretiskt, men sedan hur det ska överföras till praktiken har jag ingen aning om. Jag är även lite fundersam på vad som kommer att hända om jag ramlar.

Jag funderar vidare. Sannolikt rinner det väl ut i sanden, men det vore onekligen lite roligt att kunna. Någon direkt praktisk nytta har jag ju inte av det.

På tåget tänkte jag att jag skulle hem å försöka tjata ut nån å träna med. Fick lite lagom adrenalinpåslag - som vanligt när jag tänker träning. Tycker rullstolen drar snett när jag åker från tåget. Men tror det har att göra med att jag kavlade länkhjulsgummit lite. Ã…ker in på ICA, handlar lite snabbt för att komma hem i tid. Ã…ker ut från ICA och börjar bli irriterad på länkhjulet - som dock ser bra ut nu. Ã…ker några hundra meter till så känner jag hur stolen börjar svampa sig - PUNKTERING!!!!!!!

Det är ju tur att det inte är någon i min närhet nu. Då skulle jag nog bli inlåst. Ska försöka få i mig lite näring så jag lugnar ner mig och kan laga skiten.

Tvål, naglar och kemisk ren bensin användes…

… på smalbenet…

Det är mycket negativa vibbar just nu. Fast, idag är det rätt lugnt. Det är mer som en irriterande mygga som vägrar vara tyst när man vill sova. Den myggan heter M. Lindskog. Jag har ingen aning om vem det är, men fel domäner köper personen upp i alla fall.

• Vaknar en timma efter att väckaren borde ha ringt.
• Fullt på tåget. Får plats 3 vagnar från rullstolen.
• Hamnar bredvid en som luktar som en alkoholist.
• Tappar bort mina jättefina hörlurar på väg tillbaka till rullstolen.
• Ringen går sönder.
• Blir konstant blå av handskarna.

Jag har rätt udda vänner. En av mina bästa vänner har nu lyckats klämma ur sig att hon både har tolv fingrar och en penis…

Vad umgås jag med för folk?

Jag har levt i villfarelsen att jag är en rätt anonym pendlare. Det har liksom inte varit någon som tyckts tagit någon större notis av mig, och jag har inte gjort så mycket väsen av mig. Har alltid väntat till kön in i vagnen ringlat in och sedan hoppat ombord själv och så vidare. Så fel jag hade.

Igår så flexade jag ut lite tidigare från jobbet och hoppade på ett tidigare tåg. Där satt en herre i övre medelåldern. När jag passerade så sa han något i stil med “Jaha, du har hittat tillbaka till det här tåget, jag har inte sett dig på ett tag”. Okej. En gång ingen gång. Han var nog bara allmänt nyfiken av sig.

Idag kom en kvinna skubbandes mot hissen när dörrarna var på väg att stängas, så jag tryckte artigt upp dem. På vägen upp insinuerade hon att även hon sett mig ombord på tågen ofta. Jaha, jag är nog inte så anonym ändå.

Till råga på allt så kom idag en kollega från en annan avdelning som jag lärt känna lite, men som varit föräldraledig en längre tid, förbi mitt kontor. Det var hans andra dag tillbaka och vi småpratade lite sådär. Tio minuter senare kommer han tillbaka, sticker in huvudet genom dörren och säger: “Du, det är inte så att du hängt på forumet ‘X’ för ett par år sedan?” Vi har ju pratat om vårt gemensamma ämne några gånger så det är väl därför han tog upp det, antog jag. Så fortsätter han med: “Visst hade du nicket ‘X’!?”. Vilket jag hade…

So goodbye to you now, so long farewell… Så var det med den anonymiteten…

Idag är min tredje semesterdag sedan 2:a juli 2007. Vad gör jag då en semesterdag som denna?

Jo, jag kliver upp när klockan piper 07:30, ringer OTA och tjatar till mig en akut-tid kl 11. Sedan kollar jag apotekets öppettider - hur kan de öppna först 9.30, vem vill vänta så länge? Efter dessa två saker så kollar jag jobbmailen och inser att jag måste jobba nån timma.

Världens bästa start på min fina semesterdag alltså. Nåväl… den kanske blir bättre…imorgon?