Eftersom jag kallas både bitter och Ior på jobbet så kan jag väl se till att även min blogg kommer i samma anda.

Jag bor i världens bästa landsting. Jag lovar. De är helt fantastiska. Visste jag inte bättre skulle jag tro att det vore vårdförbundets ledning som styrde landstinget Västmanland (ltv). För perspektivbrytande - det är man i ltv!

Jag har insett att jag inte riktigt pallar med att gå till jobbet utifall det skulle råka bli snö under någon längre period i vinter - eller nästa vinter heller för den delen. Eller visst, jag skulle nog kunna se till att gå hela djävla vintern, snö eller inte, men jag skulle inte må så bra av det. Det tog nog hårt på min kära kropp att gå 2-3veckor över julen.

Efter ovanstående uppenbarelse - i och för sig är uppenbarelsen mer att jag insåg det hela än faktumet i sig - så kom jag att tänka på att det finns mountainbike-däck som passar till min gamla rullstol. Efter lite velande lyckades jag skicka iväg ett mail till min arbetsterapeut som skickade det hela vidare till hjälpmedelscentrum (HMC). Idag ringde de upp mig från HMC, och jag fick lite info och lite räkneregler fastställdes.

I Västmanland får man ha två rullstolar som landstinget betalar. Sen får man betala de man behöver utöver det själv - det kanske finns något undantagsfall, men de generella reglerna är sådana. Inget konstigt med det, se bara hur det var med kryckor innan de blev reglerade - jag tror jag hade 10 par. Om de nu inte finns kvar i mors och fars garage än idag.
Så, först måste vi klargöra hur många rullstolar jag har. Jag har en gammal rullstol som varit min primära stol fram tills i juni 2007. För den nyfikne kan jag meddela att det är en Panthera U2. I juni fick jag en Panthera U2 Light L (helt underbar stol - och nu vet jag hur jag ska ställa om den för att få den lite mer responsiv också). De båda rullstolarna är uppskrivna i Västmanland. Sedan har jag, såg jag när jag var hemma i julast, en Panthera Hög hängandes i mors och fars friggebod - den är dock inte överförd från Västernorrlands till Västmanlands landsting. Alltså har jag 2(T V Ã… ! ! !) rullstolar. Oookej…

Eftersom mountainbike-däck inte finns till min nya rullstol så måste jag ha det till min gamla U2:a - jag tror det är naven som strular, men vet inte säkert. Jag får dock inga mountainbike-däck. Varför? Jo, för att extra däck på fälg räknas som en rullstol!!! Hur i helvete gick det till? Så, jag måste helt enkelt kasta ut 1000 spänn för att få dem. Det känns inte helt lockande den här månaden då jag redan kastat ut 1200 spänn för att få reservdelar efter alla punkteringar jag fått.

Ett alternativ är att skaffa ett däck (utan fälg) med grövre slitbana och dubbelt gummi och se om jag kan gränga på det på fälgarna till rullstolen som hänger hemma hos mor och far - som i och för sig har en och annan trasig eker - och haka på de däcken på min gamla U2:a när det är dåligt väglag ute. Problemet är bara att bara de däcken kostar 500 spänn plus moms - de påstås dock vara behagligare att åka omkring på än mtb-däcken, men jag slår vad om att de inte är lika balla.
Jag skulle nästan vilja pröva båda alternativen innan jag bestämmer mig - inte för pengarnas skull, utan för att slippa strulet med att till slut köpa båda för att jag blir less på det ena alternativet. Jag får se om jag orkar bolla om lite arbetstid så att jag kan åka ut till Panthera för lite provning. Det borde de ju ha där kan man tycka - man får ju köra monster-vägskrapor hos Peter på Volvo.

För några veckor sedan - eller var det till och med innan jul - så fick jag punktering på rullstolen. Jag hade naturligtvis inte någon extra-slang hemma, så jag rullade på fälgen - KOLFIBER - till närmsta cykelfirma och de fick slita som djur för att lyckas laga hålet. Det är inte så lätt som man kan tro på en såpass smal slang som används. Jag beställde i samband med detta en ny slang så att jag skulle vara förberedd när det hände nästa gång.

För ca 1 vecka sedan hände det igen. Jag åkte från tåget här i Västerås till hissen på centralen och när jag kom ur hissen så lutade rullstolen betänkligt. Jag rullar hem på fälgen och mår illa för varje sten jag kör över. (Någon som vet vad man gör om man får grader på en kolfiberfälg?)

Jag gick till jobbet dagen efter punkteringen, men insåg att det skulle bli allt för jobbigt så, jag tog mig, på min lediga fredag, i kragen och slet som ett djur för att få loss däcket från fälgen. Högtrycksdäck sitter som berget och jag var lite orolig för fälgen. Jag kollade noga inuti däcket så att det inte satt något vasst kvar i det och satte sedan in den nya slangen. Allt frid och fröjd.

På måndagen, på väg till röntgen, så börjar rullstolen plötsligt att luta igen. FÖRBANNAT! Jag åker förbi min arbetsterapeut, men han har tyvärr inga slangar så jag åker med punktering till röntgen och sedan hem.

Eftersom jag inte hade någon ytterligare slang hemma, och insåg att jag inte skulle orka gå till jobbet rent fysiskt så dammade jag av min gamla rullstol från källaren redan på måndagen. Jag åkte till högskolan och kände genast varför jag gillar min nya rullstol - och vad som är fel inställt på den nya, det ska åtgärdas när jag kan provsitta den igen.

På tisdagen när jag vaknar är jag så trött att jag knappt vet vad jag heter. Jag lyckas tvinga mig själv upp så jag hinner med 07:15-tåget. Somnar som en stock och är hemt omtöcknad när jag kommer till centralstationen. Nere vid tuben så står tåget redan inne, men jag känner att jag inte orkar stressa så jag planerar att ta nästa tåg. Jag rulla längs med plattformen, för att komma till den plats där jag brukar kliva på för att kunna stiga av vid hissen vid Liljeholmen.

Efter en stunds rullande så inser jag att tåget fortfarande står kvar, och jag bestämmer mig för att jag nog ska med ändå - man ska ALDRIG ändra sin tanke när man är dödstrött. Innan jag hinner fram till dörrarna så börjar stängnings-pipet att låta, men jag ids inte avbryta försöket. Dock så har jag ju förträngt att jag sitter i min gamla rullstol, som har mindre däck än den nya. Så, vad händer?

Jo, jag missar helt påstigningen, blir knuffad av dörren så att rullstolen vrider sig och dörren åker in ovanför fälgen och in mellan ekrarna. Jag sitter fast. HURRA! Jag försöker att hoppa loss rullstolen åt sidan. Ingen sådan lycka. Jag försöker trycka upp dörren. Ingen lycka. Så kommer en kille från perrongen och börjar dra isär dörrarna medan en kvinna inifrån vagnen kommit fram och rådigt drar loss rullstolen, med handtaget som sitter i ryggstödet, och lyckas lyfta in mig i vagnen. Jag tackar högljudt - jag har rätt hög volym på mp3-spelaren. Jag är bara för trött för att tycka det e pinsamt, trots att vagnen är full, så jag sägger mig och läser min tidning och åker till Liljeholmen.

—

Idag vaknade jag till 3cm slask. Jag blev blöt upp till knäna på väg till tåget. Jag beställde de delar jag behöver till nya rullstolen, 1200 spänn. Tack och bock. Februari blir en bättre månad. Hoppas jag.

Jag är fan inge gjord för 60 timmars arbetsvecka. Framförallt inte när det varit stressigt och svårt att släppa jobbet på fritiden ett tag innan, och jag vet att det kommer att fortsätta så ett tag till. Nåväl, det svåraste är fixat nu hoppas jag - så nu bör det bara vara vanligt “stressjobb” den kommande veckan.

Nu ska jag njuta at någon timmas ledighet innan det är dags att ladda batterierna för nästa vecka. Jag hoppas det är länge tills nästa lång-vecka!

Här i veckan fick jag tillbaka en kopia på elavtalet jag undertecknat och skickat in för ett tag sedan. Inge konstigt med det, men så läste jag brevet som följde med.
Vanligtvis så är jag väldigt uppmärksam på tryckfel, näst intill sjukligt nititsk när jag läser texter. Men här hade jag missat helt och hållet. Jag hade tecknat avtal från 2008-02-01 till 2008-01-31. Det är ju inte helt praktiskt att teckna avtal som är -1 dag långa. *skratt* Men, energibolaget hade i alla fall uppmärksammat det och kört med lite tippex och skickat tillbaka en kopia på det modifierade avtalet med ett brev som sa att jag skulle höra av mig om det var några oklarheter.

Frågan är ju bara hur giltigt det där avtalet är egentligen. De har ju modifierat det efter att jag skrev på, så där lär det ju ha tappat sin valditet - och jag har inte på något sätt bekräftat att jag godtagit deras ändringar. Dock så hade jag inte tänkt motsätta mig något, men rent juridiskt känns det inte som att avtalet gäller. Vilket är dåligt för mig, för i mitt avtal står det att jag ska få rörligt pris om jag inte tecknar nytt avtal. Jaja. De har ju accepterat det nya iaf.
Sen så tyckte jag att jag kunde slösa 1öre per kWh på att få miljömärkt el. Jag har inte nån aning vad det innebär, men jag hoppas att jag får miljövänlig kärnkraftsel helt enkelt.

Som avslutning kan jag nämna att jag fick semester. En hel dag! Nu ska jag bara fundera på vad jag ska göra dagen efter min semester.

Sådär,

Nu har jag lämnat in semesteransökan för en fredag i februari. Jag hoppas jag får ledigt. Bad specifikt om att slippa beredskap också. Det borde baske mig gå att ordna. *hoppas*

Jag skulle bjuda Mimmi på middag härom dagen. På väg hem från tåget så stannade jag till på ICA Skrapan å handlade ingredienser. När jag kom hem skulle jag naturligtvis laga maten - gissa om jag blev förvånad när jag skulle hacka mina nyinköpta tomater och de var alldeles mögliga!

Som vanligt så tog jag inget kvitto i kassan så jag orkade inte gå och gnälla - det hade jag i och för sig inte orkat ändå. Inte orkar jag börja handla i någon annan butik heller, för den här ligger ju på vägen mellan jobbet å hemmet. - Dock så var jag å handlade på maxi med Cleas och Mimmi idag. Vi kan kalla det en bojkott så kan jag känna mig duktig!