Så har jag rullat runt med den nya rullstolen några dagar då. Jag har varit riktigt duktig och tagit det lugnt nästan hela tiden. Väldigt mycket tack vare att Heidi var här ända till i söndags. Annars hade det nog spårat ur rätt rejält med mitt åkande, vilket såhär i efterhand känns som att det kunde tagit livet av mig.

Jag sitter nu, på den femte dagen med ny rullstol, och har en grym träningsvärk i skulderpartiet och upp mot nacken. Det är den klassiska rullstolsträningsvärken för mig, bara att den brukar komma när jag haft uppehåll från åkandet ett tag. Det har jag inte haft nu. Jag har tvärtom varit väldigt flitig i mitt åkande med den gamla stolen. Det hjälpte dock inte vidare mycket.

Däcken är som jag tidigare skrev numera 2″ större i diameter. Det låter inte så mycket när man säger det, men det gör en väldig skillnad i alla vinklar – och till utseendet. Det ser inte längre ut som jag har ett frimärke i arslet, nu syns det ju att jag åker rullstol.

Vinklarna är det som spelar mig och mina muskler spratt nu tror jag. Den lite högre hållningen av armbågarna – 1cm tror jag det blir – vid isättning, en mer utdragen rotationsrörelse vid påskjut och sedan en helt annan benvinkel gör att det är som att jag aldrig åkt rullstol förr. I alla fall träningsvärksmässigt.

Jag har varit duktig och tagit det väldigt lugnt nästan hela tiden som sagt. De första två dagarna blev det lite lagom puff-puff åkning på vattendraget här i Västerås, sedan har det blivit några turer till och från stan/ICA. Jag hade som tur var inte pumpat däcken igår när jag vinkade av Heidi vid bussen – annars hade jag nog åkt fort hem. Nu blev det försiktigt puffande nästan hela vägen.

Det lilla jag har prövat ta i så inbillar jag mig att det blir en fantastisk hastighetsskillnad. Det skiljer nog flera kilometer i timmen i marschfart på planmark. Jag har dock inte kollat tider på min teststräcka än. Kanske skulle jag göra det imorgon – eller så väntar jag helt enkelt till efter midsommar.

Lätt är förresten stolen också. Vi var inne på NewYorker i Punkthuset i helgen, de hade rulltrappor överallt utom till översta planet – ehm, djävligt fiffig att inte ha den våningen tillgänglig – så jag prövade bära stolen. Funkade finfint att lyfta den med en hand i ramen och andra i räcket till trappan. Det går även att hålla stolen med rak arm rätt ut från axeln – även om min trasiga axel ömmar. (Jag var tvungen att testa ändå)

Jag antar detta blir min sista uppdatering på ett tag. Först väntar halvannan vecka hemma hos päronen för midsommarfirande och dyligt, sedan så lär jag vara död efter att ha börjat jobba – och pendla till Stockholm!

Angående midsommarfirandet så blir det en liten roadtrip på vägen upp. Vi ska hälsa på hingstföl i närheten av Tierp, Madde i sdl och förhoppningsvis blir det mer äventyr och någon cache på vägen. Egentligen borde vi stanna till hos familjen Högblom också, men jag är rädd att vår redan långa resa inte skulle ta slut på många, många timmar ytterligare. Vi får vinka från vägen helt enkelt.

Nu blev det här ett fint inlägg där poängen och stunsen helt försvann.
Vänj dig! |-|