Jag har varit på anställningsintervju. Det var nog den sämsta intervju jag någonsin varit på – all kategorier. En inte helt bra öppning på en interjvu är man, att efter man följt den man tror ska intervjua till platsen för intervjun, lämnas över till någon helt annan med kommentaren: ”Har du någon som kan ta hand om det här så jag slipper.”. Efter att ha blivit bollad ner till någon som inte var någon form av chef, utan en av ”fotsoldaterna” i gruppen, så skulle så intervjun börja.

Här får jag den enda seriösa frågan som faktiskt följdes upp. Jag fick uppge mitt namn, samt stava detsamma. Det frågades efter ett tags nervöst svamlande från intervjuarens sida om jag hade arbetat med den här typen av grej tidigare. Jag svarade ärligt nej, varpå jag fick ett ”Jahapp” tillbaka.

Det kom aldrig någon fråga om min utbildning – fast det nämnde jag själv. Aldrig någon fråga om jag hade några referenser till varför jag skulle passa i jobbet. Inga frågor alls på min ansökan faktiskt. Sedan avslutades intervjun med att han i princip lovade mig anställning, men att den riktiga chefen skulle höra av sig senare.

Till råga på allt så var det urkasst betalt. Jag ska tacka nej till jobbet – om jag nu blir erbjuden det av chefen också.